Efter att ha varit på växtinköpsresa till Värmland har jag en hel del växter nedpetade i jorden där de har fått plats. Jag inser att de flesta som överlever kommer ta betydligt mer plats än vad jag har gett dem i första taget. Jag kommer behöva mer rabattplats till nästa säsong. Vad göra. 

Jag har ju en stor gräsmatta som har potential att rymma mycket trädgård, det är det som benämns trädgårdsterrassen i gamla dokument om vårt hus. Och visst är det en trädgårdsterrass, upphöjd över gatan med en magnifik mur som dessutom har en halvhög ligusterhäck som skydd för vind. På denna terrass har det odlats i nästan 100 år så jorden är lucker och fin. På senare år har det mest varit gräsmatta men det har nog också bidragit till luckerheten. 

I våras grävde vi för en rabatt. Det var ganska mycket slit med att lyfta grässvålen och framförallt att plocka bort alla maskrosor och revfingerört, den senare med halvmeter långa rötter och sedan att köra bort den grässvålen till komposten. Så nu tänkte jag prova en enklare metod. No dig! och då den varianten där man har ogräsbarriären överst. 

1. Jag börjar med att lägga ut en trädgårdsslang som markerar gränsen för rabatten. Den skall bölja i samma form och som en fortsättning på vårens rabatt. 

2. Jag gräver ett dike utmed slangen som skall hindra att ogräs tar sig in i rabatten utifrån på en gång. Grässvålen som grävs upp kan läggas direkt på rabatten och kommer förmultna. Här kan man ju gräva ner någon slags barriär som är beständig för att förenkla för framtiden. Jag har använt gatsten på andra ställen, där tar sig gräset bara in lite mellan stenarna och det är ganska lätt att rensa bort. På andra ställen gräver jag bara om diket med ojämna mellanrum.   

3. Grepa jorden där rabatten skall vara. Det vill säga, tryck ned en grep ca 20 cm eller mer och lyft jorden så att det blir luftigt. Man skall inte gå på ytan efter detta för då plattar man till det hela igen. 

4. Fyll på med jordförbättring som maskar och andra mikroorganismer kan mumsa på. Jag använde bränt hästgödsel och en massa höstlöv som ramlat ned från de stora lindarna alldeles i närheten. Så var det jobbet gjort också. 

5. Vattna rejält! Maskarna vill ha en fuktig miljö och jag har ju grepat upp och skapat en massa luftfickor i jorden. Förmultningen av löv, grässvål och kompost mår också bra av fukt. 

6. Nu kommer barriären som skall hindra ogräset från att överleva och förmultna som det andra materialet. Det är dagstidningar som läggs omlott i ett ganska tjockt lager. Om marken sluttar skall man lägga dem omlott så att vattnet rinner ned under tidningarna. Om det blåser är det fördelaktigt att först väta tidningarna eller att med jämna mellanrum vattna över det man just lagt ut. 

7. För att det skall se lite proprare ut lägger jag sedan på ett lager halm eller ensilage. Ensilaget har jag hämtat på en gård, om plasten runt ensilagepaketet går sönder så möglar det och blir obrukbart som djurfoder men kan med fördel användas som täckmaterial. Till sist lägger jag på kompostgaller med några stenar på för att förhindra att det hela blåser bort. 

8. Plantering! Nu gör ju jag detta på hösten för att förbereda för plantering i vår. Då kommer jag göra ett litet hål i tidningsbarriären och fylla på med lite jord i det hålet och sedan plantera växter! Förhoppningsvis har förmultningen då kommit ganska långt och gödslet brunnit helt säkert helt och hållet. Växterna kommer ha det helt fantastiskt förmånligt med fukt, näring, maskar och utan konkurrens från ogräs. Inga nya ogräs har heller någon öppen jord att etablera sig i .  

Det finns ju många varianter på denna metod, till exempel tidningar direkt på gräset och sedan kompost, gödsel, halm och ett lager planteringsjord och sedan täckmaterial. Fördelen med tidning överst är ju att maskarna kommer åt det som skall bli den goda jorden, samt att nytt ogräs har väldigt liten möjlighet att etablera sig ovanifrån. Risken kan nog vara att det inte blir så snyggt om tidningarna kommer i dagen när man skall ta bort kompostgallret för att plantera. Vindskyddet blir ju bättre när växterna tar sig och börjar täcka ytan.